Svårt, dyrt och bortprioriterat – när svenskarnas matvanor undersöks framgår att bara 17 % äter frukt och grönt enligt riktlinjerna. Det visar en färsk undersökning som Kantar genomfört på uppdrag av Picadeli. Att våra matvanor präglas av den ekonomiska krisen framgår tydligt i undersökningen – 65 % av svenskarna väljer idag bort mat för att spara pengar. Samtidigt så skulle hälften äta mer hälsosamt om det kostade mindre.
Kraftigt ökade levnadskostnader har präglat svenskarnas hushållsekonomi det senaste året. Frågan är om det syns i våra matkassar? Svaret är ja. 65 % av svenskarna anger att de försöker spara in på kostnader när de handlar mat, i skenet av den ekonomiska krisen.
De höga kostnaderna på mat påverkar inte bara vad vi handlar, det påverkar också hur hälsosamt vi äter. 52 % av svenskarna säger att de skulle äta mer hälsosamt om det kostade mindre, visar undersökningen.
Insikterna kommer från en omfattande internationell undersökning med över 10 500 respondenter som Kantar har genomfört på uppdrag av salladspionjären Picadeli. Undersökningen utforskar matvanor bland människor i sju länder (Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA) och släpps för andra året i rad.
Undersökningen visar att endast 1 av 6 svenskar (17 %) äter rekommenderad mängd frukt och grönt dagligen, vilket är en allt för låg siffra. Här syns dessutom stora skillnader mellan könen, där bara 12 % av de svenska männen, men 23 % av de svenska kvinnorna, äter den rekommenderade mängden.
Topplista: Det här sparar svenskarna in på i matbutiken för att minska sina levnadskostnader:
1. Rött kött (42 %)
2. Fisk och skaldjur (24 %)
3. Mejeriprodukter och ägg (19 %)
4. Frukt och grönt (18 %)
5. Kyckling (16 %)
Kunskapsluckorna ställer till det – och svenskarna har sämst koll
Frukt och grönt bör utgöra en stor del av vår kost, men den omfattande undersökningen visar alltså att svenskarnas matvanor ligger långt ifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Hur kommer det sig att vi inte äter enligt riktlinjerna?
Bland de sju ländernas respondenter är kunskapen om WHO:s kostrådsrekommendationer allra lägst i Sverige. Dessutom är svenskarna den grupp som i lägst utsträckning känner till de nationella riktlinjerna. Endast 54 % säger sig känna till livsmedelsverkets kostråd om hur mycket frukt och grönt de bör äta dagligen. Det kan jämföras med att 94 % av fransmännen och 82 % i Storbritannien känner till sina nationella riktlinjer.
Svenskarna har inte koll på riktlinjerna, och tycker dessutom att det är knepigt att lyckas äta rätt mängd frukt och grönt. 1 av 3 säger att det är svårt eller mycket svårt, medan bara 14 % tycker att det är enkelt.
– På Picadeli brinner vi för att demokratisera den hälsosamma maten, och i årets undersökning syns tydligt att det finns en klyfta mellan vad konsumenter vill äta och vad de har råd att äta. Insikterna i Vegocracy Report påverkar hela vår verksamhet, och vi tar till oss både att vi måste bli bättre på att guida konsumenterna, men också ta frågan om den ekonomiska krisens påverkan på våra matvanor på största allvar, säger David von Laskowski, VD, Picadeli.
Utvalda insikter i korthet
Topp 3: Därför äter svenskarna inte den rekommenderade mängden frukt och grönt:
1. De prioriterar det inte (46 %)
2. Brist på inspiration (32 %)
3. De har inte råd (20 %)
Vilka aspekter är viktigast när svenskarna handlar mat?
1. Hur det smakar (60 %)
2. Vad det kostar (14 %)
3. Att det är hälsosamt (12 %)
4. Hur lång tid det tar att laga (11 %)
3 vanor som ryker när svenskarna sparar:
1. Att äta ute på restaurang
2. Mat från take-away restauranger
3. Exklusiva livsmedel och drycker
Om Vegocracy Report
Vegocracy-rapporten är en omfattande internationell undersökning utförd av det globala analysföretaget Kantar med över 10 500 respondenter i sju länder: Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA med ett minimum på 1 000 deltagare i varje land. Varje undersökning pågick i cirka 10 minuter och genomfördes på respektive lands språk. Alla frågor besvarades av män och kvinnor i åldrarna 18–65 år. Undersökningen gjordes online mellan december 2022 och januari 2023. Vi har använt oss av framstående, oberoende experter och akademiska institutioner som vägledning och stöd för hypoteserna i studien.